Många har en avfärdande inställning till Wikipedia. Efter en lång tids flitigt bruk och kritisk granskning finner jag den i stort sett orättvis – under förutsättning att man vet vad det är man har att göra med.
Wikipedia i sig är ingen källa. Det är en samling av påståenden, som ofta är korrekta men inte behöver vara det. Det känns särskilt svårt att vara fullkomligt negativ när facklitteratur och Wikipedia anger olika uppgifter – och det är den senare som, vid ordentlig kontroll, visar sig stämma. Men det bästa är att man inte behöver bli, eller ska behöva bli, påmind om vad det är man läser, något som även den bäste annars kan glömma bort.
Ska man utnyttja Wikipedia på vetenskapligt allvar, får man se till att dubbelkolla uppgifterna; alla uppgifter.
Att kontrollera den diskussionssida som alla artiklar är försedda med är också att rekommendera. Ofta får man avslöjande uppgifter där, ibland rentav intressantare än de som finns i själva artikeln. Referenserna är, med tanke på ovanstående "samling av påståenden", ibland det värdefullaste i Wikipedia; om de alls finns, och om de utgörs av pålitliga källor (att idka källkritik utmed kedjor av källor är en tidkrävande syssla). I synnerhet omstridda och infekterade frågor har den fördelen att de är bevakade av folk från många sidor. Jag tar hellre del av en sådan artikel än någon om ett bortglömt ämne, där stolliga uppgifter kan ligga kvar i åratal utan att någon reagerar.
Det finns direkt undermåliga artiklar. De är inte många, men de finns. Det finns också direkt undermåliga avsnitt, stycken och meningar i för övrigt utmärkta eller hyfsade artiklar. Sådana har den fördelen att man som läsare blir påmind om vad det är man läser, ifall det nu skulle behövas.
Ju fler granskande ögon och bidragsgivare, desto bättre – som regel. Därför använder jag mig i första hand av engelska Wikipedia, därefter tyska, därefter svenska m.fl. (Om det inte gäller snabba, enkla småuppgifter som födslar, dödslar m.m.) Inte sällan ger jämförelser mellan artiklar intressanta uppslag.
[Denna text fanns med i min Tredje rikets myter (Forum 2011)]
Wikipedia i sig är ingen källa. Det är en samling av påståenden, som ofta är korrekta men inte behöver vara det. Det känns särskilt svårt att vara fullkomligt negativ när facklitteratur och Wikipedia anger olika uppgifter – och det är den senare som, vid ordentlig kontroll, visar sig stämma. Men det bästa är att man inte behöver bli, eller ska behöva bli, påmind om vad det är man läser, något som även den bäste annars kan glömma bort.
Ska man utnyttja Wikipedia på vetenskapligt allvar, får man se till att dubbelkolla uppgifterna; alla uppgifter.
Att kontrollera den diskussionssida som alla artiklar är försedda med är också att rekommendera. Ofta får man avslöjande uppgifter där, ibland rentav intressantare än de som finns i själva artikeln. Referenserna är, med tanke på ovanstående "samling av påståenden", ibland det värdefullaste i Wikipedia; om de alls finns, och om de utgörs av pålitliga källor (att idka källkritik utmed kedjor av källor är en tidkrävande syssla). I synnerhet omstridda och infekterade frågor har den fördelen att de är bevakade av folk från många sidor. Jag tar hellre del av en sådan artikel än någon om ett bortglömt ämne, där stolliga uppgifter kan ligga kvar i åratal utan att någon reagerar.
Det finns direkt undermåliga artiklar. De är inte många, men de finns. Det finns också direkt undermåliga avsnitt, stycken och meningar i för övrigt utmärkta eller hyfsade artiklar. Sådana har den fördelen att man som läsare blir påmind om vad det är man läser, ifall det nu skulle behövas.
Ju fler granskande ögon och bidragsgivare, desto bättre – som regel. Därför använder jag mig i första hand av engelska Wikipedia, därefter tyska, därefter svenska m.fl. (Om det inte gäller snabba, enkla småuppgifter som födslar, dödslar m.m.) Inte sällan ger jämförelser mellan artiklar intressanta uppslag.
[Denna text fanns med i min Tredje rikets myter (Forum 2011)]