Svenska almanackor började ges ut på 1500-talet. Det som först var en kalender med årets alla dagar, varken mer eller mindre, utökades efterhand med blandad information av diverse slag. Så småningom blev almanackan en handbok i lite av varje, utmärkta för nöjesläsning och som tidsdokument. Där fanns ...
Anders Spole (1630-1699) var professor i matematik i Lund, fram till det dramatiska året 1676 då universitetet tillfälligt upplöstes på grund av krig. I det bidrog han med att idka underrättelsetjänst och lyckades såpass bra att han utnämndes till häradshövding. Så kan det gå. Därefter blev han professor i astronomi i Uppsala. Han förefaller på det hela taget att ha varit en sympatisk och intressant person.
Idag är han nog mest känd för lundensiska Spoletorp på vad som en gång var hans ägor.
... Allehanda allmänt nyttiga underrättelser, om marknader (efter 1609), om posternas gång (efter 1645 [kanske något att återinföra?]), kort tideräkning [som givetvis började med Skapelsen], Svenska konungalängden, små historiska eller geografiska uppsatser, stundom utrikes underrättelser, jemte huskurer och hushållsråd.Och så kommer ett särskilt intressant stycke:
Mot astrologien ifrar först professor Spole i 1671 års almanacha, men inför åter några astrologiska underrättelser i den af 1678, mer för att göra folket till viljes och emedan verlden vill bedragas, säger han, än af öfvertygelse att de ega någon grund.- Erik Gustaf Geijer, "Läsning för folket" (1835)
Anders Spole (1630-1699) var professor i matematik i Lund, fram till det dramatiska året 1676 då universitetet tillfälligt upplöstes på grund av krig. I det bidrog han med att idka underrättelsetjänst och lyckades såpass bra att han utnämndes till häradshövding. Så kan det gå. Därefter blev han professor i astronomi i Uppsala. Han förefaller på det hela taget att ha varit en sympatisk och intressant person.
Idag är han nog mest känd för lundensiska Spoletorp på vad som en gång var hans ägor.