Storskiftet, enskiftet och laga skiftet hade samma syfte: Att samla många små ägor till få stora. En annan konsekvens blev att många byar, som mycket väl kunde haft anor sedan medeltiden eller längre tillbaka, sprängdes.
[...]
Många reformer, förändringar och annat som inträffat i Sverige, som kristnande, krig, eller alla dessa nationalitetsbyten, har varit tämligen abstrakta; de kan ha haft stor effekt på lång sikt men liten på kort sikt, och legat fjärran från de flestas vardag. Skiftena var annorlunda. De påverkade inte bara jordbruksproduktionen utan hela samhället. Den gamla tidens täta byar präglades av nära samarbete och gemenskap, med alla de nackdelar och fördelar det innebar. Den nya tidens uppsplittrade byar innebar andra nackdelar och andra fördelar, men framför allt påverkade det många svenskar i deras vardag (vid den här tiden bodde fortfarande långt fler på landsbygden än i städer). Sverige efter skiftena var ett nytt Sverige.- Peter Olausson: Sveriges historia (Ordalaget 2018), s 321-322
När man ska illustrera skiftena så brukar det vara med schematiska kartor, som de jag använt i min bok. Inte för att det saknas riktiga kartor, som kan vara nog så vackra och välritade dessutom, men för att det som ska illustreras – hur småbitar läggs ihop och byar splittras – blir mycket tydligare så här.
Om det finns något verkligt exempel som är lika tydligt så har jag inte hittat det. Som kompensation för de tråkiga hittepå-kartorna lade jag in en detalj som åtminstone roade mig. Även om jag ofta & gärna lägger in saker i mina böcker som inte omedelbart är helt uppenbara för precis varenda läsare, så smyger jag sällan in dolda grejor av den här sorten. Eller..?
