Fåret och lammet är populära symboler, associerade med en mängd betydelser. I judendomen kopplar man pesach-lammet till det fårblod som israelerna i Egypten skulle stryka på dörrposterna för att slippa den tionde och värsta plågan. När kristendomen övertog och omtolkade högtiden fick lammet stå för Guds lamm Agnus dei, det lamm man offrade för att rena mänskligheten från synd, det vill säga Jesus. Vartill kommer icke-högtidsbunden symbolik som fårhjorden med sin herde, getterna och fåren, med mera. Sådant har folk i trakten nyttjat sedan tvåtusen år som fromma förevändningar för att äta upp de påsklamm som förresten ändå var slaktfärdiga vid den tiden, för jude liksom grek.
Men det är vid Medelhavet, det. Hyperboreiska herdar har ett annat årsschema:
Traditionellt i Sverige lammar alla tackor på våren och lammen slaktas på hösten. En del lammkött har man då fryst in. Fryst svenskt lammkött har mycket svårare att konkurrera med importerat lammkött. Idag föder svenska bönder därför upp – baserat på efterfrågan från konsumenterna – färskt lammkött året runt. [...] De olika produktionstyperna kan delas in i: Vårlamm som föds på vintern och slaktas på våren vid 3-5 månaders ålder
- #SvensktKött: Så funkar det med svenskt lammkött
Detta gav för några år sedan upphov till sura miner när folk insåg att de bor i Sverige:
Färskt svenskt lammkött på påskbordet? Det finns skäl att tänka om. Vårlammet har aldrig betat utomhus, är uppvuxet på kraftfoder och slaktas efter bara tre månader — och är heller inte lika nyttigt som höstlammet.
- Max Byström: "Påsklammet helt fel i tiden", SvD 18 april 2014
Det nämns också att man "förr" frös in lammköttet under säsong för att plocka fram vid påsk. Hur gammal en tradition nu kan vara som kräver en frys.
Betr "kötträtt" i bildtexten oven — innan svenskarna började äta påsklamm åt man andra påsklamm, nämligen av godis. Obs oskadligt (giftfritt)! (Varför man nu ansåg sig behöva förklara ordet "skadliga"— kanske uppslag till en bloggpost.) GHT 29 mars 1977