Praktiskt taget alla bilder från digitala kameror är i formatet jpeg. En jpeg-fil innehåller naturligtvis bilddata, men också lite till; lite metadata, data om data, som kallas exif.
Det enklaste sättet att bekanta sig med exif-data är att ta något fotografi ur samlingen och plocka fram dess data. Det finns många verktyg som kan göra det jobbet, online eller direkt på datorn. Den sida som jag "alltid" använt heter Jeffrey Friedl's Image Metadata, den gör jobbet utan tjafs, och missar, så vitt jag sett, ingenting.
Här är början på en exif-listning; det finns bra många fler parametrar.
Många exif-data beskriver själva hårdvaran som skapade filen, kameran och dess inställningar: Märke och modell, lins, bländare, tid, blixt, vitbalans och så vidare. Andra data är mer tekniska och anger upplösning, färgrymd, kompression, kodning och liknande.
De övriga exif-data som är avgjort intressantast är de som har med tid och plats att göra. Här ser man när bilden togs, på sekunden när (givet att kamerans klocka går rätt). Man ser även koordinaterna, hämtade från mobilens GPS, här angivna med decimalgrader. Den har rentav tagit med höjd över havet, även om värdet ser ut att vara nästan dubbelt så stort som facit.
Vad kan man ha för nytta av exif-data? Proffsfotografer en hel del, men det vet de redan om. När det gäller faktoid-relaterade sysslor så är en koll på exif-data en rutinåtgärd när det handlar om bilder som sägs vara tagna på en viss plats vid en viss tidpunkt. Visst kan exif-data lätt förfalskas, men om de avviker från det förväntade så syns det direkt.