Det är naturligtvis så här man ska se pjäsen: På plats i Burg Jagsthausen, Baden-Württemberg.
”Kyss mig i röva!”– Uttrycket användes naturligtvis före 1500-talet. Men den som gav det vingar var Reichsritter Götz von Berlichingen (1480–1562). Särskilt sedan Goethe tog med det i sin pjäs om riddaren, legosoldaten och poeten. Visserligen i ett annat sammanhang än det som Götz nämner i sin självbiografi, men å andra sidan i original – vilket skulle visa sig vara lite för mycket för många.
- Wolfgang von Goethe, Götz von Berlichingen (utgåva 1774)
I tredje akten befinner sig Götz under belägring i sin hemborg, Burg Jagsthausen. Fienden uppmanar honom att ge upp. ”Ge upp!? Vet du vem du talar med?” ryter Götz åt budbäraren. ”Säg åt ditt befäl, att jag hyser ständig vördnad för hans kejserliga majestät, men för hans egen del kan han slicka mig i arslet!”
Uttrycket skrevs ut just så i de första utgåvorna. Det varade inte länge.
- Götz von Berlichingen (utgåva 1826)
Det blev snart kutym att Götz hälsar befälet att ”— — —”. Jag vet inte vad de som spelade honom förväntades säga.
- Götz von Berlichingen (utgåva 1896)
Märkligt nog återges LMA (som förkortningen även blir på engelska) med streck streck streck än i våra dar minsann.
- Götz von Berlichingen (utgåva 2012)
Jag antar att denna plakett i Weisenheim am Sand är tämligen modern.
Detta om schwäbischer Gruß. Men Götz von Berlichingen vill jag inte riktigt släppa. Det finns hur mycket fascinerande fakta som helst om denne äventyrare. För att bara ta en sak i högen …
Under en strid förlorade Götz sin högra hand. Då fick han en protes, i järn. Den första var en enkel modell. Den andra var betydligt mer avancerad, och det var den som blev berömd. Bara en sådan sak som att det fullständiga namnet på Goetehs pjäs är Götz von Berlichingen mit der eisernen Hand. Med sin järnnäve kunde Götz hålla i sköldar och tömmar, och i stort sett fungera lika väl som innan – men med en extra pondus som slår det mesta. Näven finns utställd på Burg Jagsthausen.
(Sidofundering: Månne järnnäven fanns i tankarna när en viss pansarnäve långt senare fick sitt namn?)
Det mest förbluffande med Götz von Berlichingen är ändå att han blev över 80 år.
Wikipedia: Götz von Berlichingen