Om man kritiserar, eller så bara beskriver, vad antroposoferna ägnar sig åt i sitt biodynamiska jordbruk, sin medicin eller sina Waldorfskolor, så får man ofta frågan vad problemet är: Varför inte låta dem hållas?
Bortsett från uppenbara problem med mediciner som inte fungerar eller pedagogik som är lika värdelös som snurrig så är antroposofernas hemlighetsmakeri intressant. Om man frågar kristna eller muslimer vad deras läror går ut på så brukar det åtminstone inte hymlas med Jesus eller Muhammed, bibel eller Koran. Men det kan vara nästan lika besvärligt att få antroposofer att diskutera Rudolf Steiners andesyner som att diskutera högre OT-kurser med scientologer. Varför har så många av dem så svårt för att berätta om lärans grund, varför man gör som man gör och vad det hela går ut på?
Nyligen kom en artikel från TT, signerad Johan Nylander, om alternativa skolor i Kina. Den publicerades i bl.a. Göteborgs-Posten och Hallandsposten. En något längre version gavs ut av CNN redan i mars: The rise of alternative education in China. Den utger sig för att handla om olika alternativa skolor, men utöver korta omnämnanden av Montessori så är det Waldorf som är grejen.
"Båda [Montessori och Waldorf] utgår från en syn på att barns mognad sker i olika faser. Harmoni, estetik och barnets inneboende nyfikenhet är viktiga ingredienser."
Waldorfpedagogiken beskrivs mycket kort och förvillande, som vore den dels snarlik Montessori, dels grundad på allmänt bra saker som "harmoni" etc. Det beror, antar jag välvilligt, på bristande kunskap snarare än att journalisten vill luras. Den sammanfaller dock med antroposofernas marknadsföring av Waldorfskolorna: De berättar inte vad Steiner lär ut, går inte in på ockultism och knasfilosofi från förra sekelskiftet (fråga inte om Blavatsky), utan framhäver det mjuka, gulliga och mysiga.
Många av de beteckningar som används har helt olika betydelser inom och utanför antroposofin; de kan jämföras med fackuttryck. Exempelvis de "olika faser" som nämns i artikelns faktaruta. Det är väl ingen nyhet att barn genomgår olika mognadsfaser? Men det som egentligen avses är något mycket konkretare och fantastiskt mycket flummigare.
Enligt antroposofin genomgår barnet tre sjuårsperioder, där sju är det gamla magiska talet. Den första sjuårsperioden arbetar barnets så kallade eterkropp på att göra om den ärvda kroppen. När mjölktänderna ersätts med permanenta tänder är det ett tecken på att barnets nya, egna fysiska kropp tagit över, och att eterkroppen därmed är fri för andra, högre sysslor. Det är också därför barnen inte får lära sig läsa innan de är sju år; de ska inte kunna läsa innan de är sju. En annan välkänd fas är puberteten, men det är bara antroposoferna som vet att den beror på att astralkroppen dras in i den fysiska kroppen. Jomen.
Det finns en osannolik mängd andra konstigheter inom Waldorf, som de utsatta kan prata om hur länge som helst: den magiska dansen, varför man måste måla vått-i-vått med klumpiga penslar men aldrig med färgen svart, om morgonbönen som inte är en bön, om tekniska apparater (tv, datorer) som ondskans redskap eller varför mässling ses som något önskvärt ... Men det är sådant man vänjer sig vid, och rentav fäster sig vid, när man är inne i antroposofins sektliknande värld; ordet "församling"är verkligen väl valt:
"Cirka 40 familjer har flyttat till området där skolan ligger, vilket skapat en slags församling av likatänkande."
Huruvida Waldorf är att föredra framför stenhårda elitskolor är en helt annan fråga.
Se även Faktoider: Steiner, andesyner och offentlig sjukvård
Källor - först några skeptiska:
Den framgångsrika antroposofin, Anna Schytt och Sven Ove Hansson, Folkvett 2/1992
Skeptic's Dictionary: Rudolf Steiner
Zooey har en mängd artiklar i kategorin Waldorf
Och så två antroposofiska, där de för ovanlighetens skull berättar om hur antroposofin egentligen fungerar:
Why Waldorf Works [sic]: Waldorf Education - The Essential Phases Of Child Development
Anthromama: Teeth and Rebirth
Ett problem med att beskriva antroposofi för icke-antroposofer är att de tror att man skojar. Huruvida Johan Nylander på TT har djupare kunskaper om den värld som han gav oss en förledande glimt i gosig pastell av vet jag inte; kanske är han själv förledd av antroposofernas mjuka yttre. Han vore inte den förste.