Courtens citronfjäril

Gonepteryx rhamniär en dagfjäril som förekommer över hela Europa med god marginal. Den är dessutom en av de mest kända av sin sort. För om man kan en enda fjäril så kan man, gissar jag, citronfjärilen.

Den här är betydligt mindre känd och väldigt mycket ovanligare. Den är faktiskt så ovanlig att den inte finns.

Det var 1702 som William Courten (även känd som Charlton eller Charleton) i Nordamerika skickade ett remarkabelt exemplar till entmologen James Petiver i London. Denne förklarade att han aldrig sett arten förut, att fjärilen såg precis ut som den vanliga citronfjärilen om det inte hade varit för de svarta fläckarna på vingarna.

Petiver hade fullkomligt rätt ...

Sextio år senare fick fjärilen, som fortfarande var den enda i sitt slag, fint besök när Carl von Linné kom och tog en titt. Han gav den det vetenskapliga namnet Papilio ecclipsis och tog med den i sitt stora system.

Systema Naturae, 12:e upplagan (1767), sid 765: Insecta lepidoptera, Papilio, Rhamni & Ecclipsis. Om den senare nämns att den kännetecknas av duobus maculaque nigris, "två svarta fläckar". Habitat in America septentrionalis = Nordamerika (se Faktoider: Septentrionalis). Och så liknar den P. Rhamni.

Linné fick inte bara gjort väldigt mycket på egen hand. En av hans största förtjänster är att han samlade en mängd lärjungar som gav sig ut över hela världen och dokumenterade den, desto bättre som de kunde rikta in sig på en viss delmängd av biologin och/eller geografin. Som Johan Christian Fabricius från (mestadels) danska Schleswig, som specialiserade sig på insekter. När insektsspecialisten 1793 tog en titt på ecclipsis fann han att den inte bara såg ut som en citronfjäril med svarta fläckar på vingarna: Den var en citronfjäril med svarta fläckar på vingarna. Ditmålade.

Det sägs att den ansvarige på British Museum, där den dittills ovärderliga fjärilen förvarats, blev så uppbragt när sanningen avslöjades att han "ilsket stampade den i bitar". Sant eller inte så finns originalet inte bevarat; den fläckiga fjärilen ovan är en rekonstruktion.

Huruvida Courten avsåg att bli odödliggjord eller bara ville skoja med Petiver et al är svårt att säga. Han avled hur som helst kort efter att fjärilen levererats. På ett sätt blev han verkligen odödliggjord, för det är inte många som hade uppmärksammat honom om det inte varit för P. ecclipsis.

Det svenska namnet citronfjäril måste sägas vara bättre valt än engelska brimstone butterfly, "svavelfjäril". I en PDF från The Linnaean Society föreslås att det är denna fjärils gula färg som gett upphov till namnet butterfly, "smörfluga"; det kan vara sant med en kraftig betoning på "kan" eftersom vi i detta, liksom i otaliga andra fall, inte vet. (Jämför Etymonline: butterfly.)

Källor:

• Museum of Hoaxes: The Charlton Brimstone Butterfly
• Michael A. Salmon, The Aurelian Legacy (University of California Press 2000), sid 66

 Tipstack till Hans S.