Se här en lite annorlunda men nog så fascinerade genre med faktoider, rykten och annat i det mytiska spektrat: tunnlar som nog inte finns.
En mycket vanlig sorts tunnel-myt utgörs av de som ska ha funnits i kloster. Wikipedia-artikeln nämner det tänkta syftet att ordensbröder behövde hålla låg profil i orostider, men den återkommande förklaring jag stött på är att man förtjust tänker sig pilska munkar och nunnor som nyttjat dem för förbjudna sammankomster av helt annat slag. Myterna förstärks av de tunnelaktiga konstruktioner man verkligen hittat i flera gamla kloster; en enklare förklaring, som inte kräver rutinmässiga arkitektoniska sammansvärjningar vid klosterbyggen, är att de var kloaker.
En annan vanlig sort är hemliga tunnlar som tillskrivs smugglare. Den trivs av förklarliga skäl bäst på platser där flitigt smugglande verkligen förekommit. Här är verklighetsgrunden ännu starkare, då otaliga verkliga tunnlar bevisligen använts för ändamålet. Å andra sidan verkar det på flera brittiska kuster knappast finnas någon stad eller by med självaktning som inte håller sig med berättelser om en smugglartunnel, så hemlig och dold att ingen hittat den. Ofta ligger ena änden i en pub, som därmed får sitt varumärke stärkt åtminstone en smula.
Ännu en sort är lönngångar i slott och borgar. I litteratur och film är de närmast obligatoriska i sammanhanget, en syn som gissningsvis färgat av sig på en och annan guidad visning (guidningar av historiska miljöer är en av de pålitligaste fyndorterna som finns för faktoider). Jag har ingen aning om hur vanliga sådana är i verkligheten. I byggnader som främst uppfördes för militärt bruk kan dolda vägar av olika slag ha varit användbara för flykt eller oväntade angrepp på inkräktare. En och annan påträffad sådan kan, återigen, ha förstärkt ryktena på andra håll.
Utöver sådana standardmyter finns det mängder av spännande idéer lite varstans. I Stockholm pratas det om ett omfattande nätverk av hemliga och väl tilltagna tunnlar; man lär kunna köra bil i dem, ibland finns järnväg installerad. I Göteborg ryktas det om en tunnel som av någon anledning (god, får man anta) förbinder Östra sjukhuset med Sahlgrenska sisådär en mil bort. I Berlin sägs det finnas rejäla tunnlar som användes av – gissa vem? – Hitler för att från bunkern fly till flygplatsen Tempelhof och friheten i Sydamerika.
Och så vidare ... Hemliga tunnlar är prima mytmaterial på så sätt att de är spännande och praktiskt taget omöjliga att motbevisa.
Legends about the existence of secret tunnels usually involve improbably long subterranean passages, sometimes running under major obstacles such as rivers and lakes to reach their destinations. Religious buildings, monks and the landed gentry are particularly common elements in many tunnel stories.- Wikipedia: Tunnels in popular culture
En mycket vanlig sorts tunnel-myt utgörs av de som ska ha funnits i kloster. Wikipedia-artikeln nämner det tänkta syftet att ordensbröder behövde hålla låg profil i orostider, men den återkommande förklaring jag stött på är att man förtjust tänker sig pilska munkar och nunnor som nyttjat dem för förbjudna sammankomster av helt annat slag. Myterna förstärks av de tunnelaktiga konstruktioner man verkligen hittat i flera gamla kloster; en enklare förklaring, som inte kräver rutinmässiga arkitektoniska sammansvärjningar vid klosterbyggen, är att de var kloaker.
En annan vanlig sort är hemliga tunnlar som tillskrivs smugglare. Den trivs av förklarliga skäl bäst på platser där flitigt smugglande verkligen förekommit. Här är verklighetsgrunden ännu starkare, då otaliga verkliga tunnlar bevisligen använts för ändamålet. Å andra sidan verkar det på flera brittiska kuster knappast finnas någon stad eller by med självaktning som inte håller sig med berättelser om en smugglartunnel, så hemlig och dold att ingen hittat den. Ofta ligger ena änden i en pub, som därmed får sitt varumärke stärkt åtminstone en smula.
Ännu en sort är lönngångar i slott och borgar. I litteratur och film är de närmast obligatoriska i sammanhanget, en syn som gissningsvis färgat av sig på en och annan guidad visning (guidningar av historiska miljöer är en av de pålitligaste fyndorterna som finns för faktoider). Jag har ingen aning om hur vanliga sådana är i verkligheten. I byggnader som främst uppfördes för militärt bruk kan dolda vägar av olika slag ha varit användbara för flykt eller oväntade angrepp på inkräktare. En och annan påträffad sådan kan, återigen, ha förstärkt ryktena på andra håll.
Utöver sådana standardmyter finns det mängder av spännande idéer lite varstans. I Stockholm pratas det om ett omfattande nätverk av hemliga och väl tilltagna tunnlar; man lär kunna köra bil i dem, ibland finns järnväg installerad. I Göteborg ryktas det om en tunnel som av någon anledning (god, får man anta) förbinder Östra sjukhuset med Sahlgrenska sisådär en mil bort. I Berlin sägs det finnas rejäla tunnlar som användes av – gissa vem? – Hitler för att från bunkern fly till flygplatsen Tempelhof och friheten i Sydamerika.
Och så vidare ... Hemliga tunnlar är prima mytmaterial på så sätt att de är spännande och praktiskt taget omöjliga att motbevisa.