På något sätt kom namnet på delen att användas om helheten i kyrkliga sammanhang, snarare än använda namn från samhällena Gravarne (som visserligen också använts), Bäckevik eller Tången/Fisketången.
Det var Postens nedläggning av kontoret i Fisketången som låg bakom ändringen. Utan eget postkontor skulle Fisketången få postadress Gravarne. Och det var inte populärt. Ortsnamnet påminde om död och grav, dessutom var det fult. Fisketångenbor "skämdes"över den nya postadressen. Direktör Knut Sjöman konstaterade på mötet att ett namnbyte till Kungshamn förvisso skulle kosta en del pengar, men att det var det värt, ty "vi i Sverige inte har någon annan ort med ett så fult namn som Gravarne".- 50 år sedan Gravarne blev Kungshamn, Bohusläningen den 9 februari 2013
Utöver andra kvalitéer har det gamla namnet en långt intressantare etymologi. Det betyder verkligen "gravarna", men inte sådana man lägger döda i utan den äldre allmänna bemärkelsen gropar, fördjupningar. (Ett annat exempel på den äldre betydelsen är "skyttergravar".)
I en ordentlig utredning nämns även en myt:
Enligt en äldre — felaktig — förklaring skulle Margareta Hvitfeldt ha anlagt en kyrkogård där för omkomna sjömän.- Bohusgillet: Kungshamn och Kungsviken, ekonomiska centra under medeltiden
Margareta var på 1600-talet en av de förmögnaste i Bohuslän. Mytbildningen kring henne är rik, vilket som så ofta dels berott på att en rad skrönor och sägner som ursprungligen handlat om andra personer kommit att förknippas med henne, dels att hon som lokal historisk kändis tagits med i en mängd andra sammanhang, verkliga som påhittade, dessutom. Företeelsen finns mest överallt.
Fler fina bilder på Gravarne - bilder från förr